musik hemifrån...

idag slår jag ett slag för svensk musik. det finns så mycket bra svensk musik som många glömmer bort för de har fullt upp att lyssna på senaste hitsen från amerikatt. exempelvis Lars Winnerbäck, Kent, Melissa Horn, Miss Li, Hello Saferide m.fl. (kommer du på nån mer?)

en artist som följt mig sedan barnsben är Ted Gärdestad. hans (eller hans brors) texter har alltid berört mig på ett sätt som ingen annan lyckats med. från årskurs sex har jag sjungit på alla skolavslutningarna och det har blivit många Ted Gärdestad låtar genom åren: För kärlekens skull, Sol vind och vatten, Jag vill ha en egen måne m.fl.  en låt som många som hört mig sjunga förknippar mig med är Himlen är oskyldigt blå. den sjöng jag många gånger på olika evenemang under gymnasiet, bland annat på flera skolavslutningar. den texten är nog den vackraste som finns. Ted Gärdestad dog 1997 och jag minns än idag när jag hörde det på radion. jag var endast nio år men blev väldigt illa berörd. han led av svåra psykiska problem i slutet av sitt liv och begick självmord. han slog igenom som artist vid femton års ålder och samarbetade mycket med sin bror Kenneth Gärdestad under sitt liv.


Himlen är oskyldigt blå
Som ögon när barnen är små
Att regndroppar faller
Som tårarna gör
Det rår inte stjärnorna för
Älskling jag vet hur det känns
När broar till tryggheten bränns
Fast tiden har jagat oss in i en vrå
Är himlen så oskyldigt blå